Don't let go, never give up, it is a wonderful life.

Jag försöker bita ihop, försöker hålla tårarna inne och låtsas att jag mår bra. Ingen vet och ingen förstår. Vad vill folk egentligen att man ska svara när dom frågar? Det är ju ingen egentligen som orkar lyssna, därför håller man det för sig själv och säger att allt är bra. Dom ser på dig att du ljuger men dom orkar inte bry sig tillräckligt för att få fram sanningen. Jag vill egentligen berätta så mycket för dig, men jag vill inte besvära dig. Jag vill inte vara den jobbiga som säger tyck synd om mig, just därför släpper jag fram tårarna när du ligger breve mig och sover, när du inte är medveten om vad som händer och inte har någon möjlighet att känna något över hur jag mår. Jag vill att du ska veta att du är det bästa som har hänt mig, men att jag är rädd att släppa dig nära mig. Jag är rädd att bli lämnad ensam kvar, skulle du gå så skulle jag sitta på samma ställe och bara vänta på att du kom tillbaka, även om jag visste att du inte skulle göra det. Jag har en tendens att hoppas och tro att allt blir bra men alla andra och även jag vet att det aldrig kommer bli bra, jag kommer aldrig bli bra.... :/

kommentarer?
Postat av: Böbben

Du ska se allt kommer lösa sig allt kommer bli bra jag ska hjälpa dig <3

2010-09-10 @ 20:06:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback